Kommunal

Det är sorgligt att läsa om allt som nu händer i Kommunalarbetareförbundet.
Det känns som man är tillbaka på 1970-talet. Detta är en rest av en gammal kultur.
Jag trodde den var utdöd, men tydligen så finns den kvar ännu.
Människor som fått en position, som med tiden har blivit förblindad av positionen och alla dessa pengar som finns tillhands.
Att kassören har gått var självklart.
Kommunals krishantering tycker jag varit under all kritik.
Man visste att Aftonbladet granskade förbundet och ändå verkade tagna på sängen är ofattbart naivt.
Att ordföranden väntade i tre dagar för att framträda känns inte för mig som en stark ledare. När hon äntligen trädde fram så var det mer som en blöt hund som bad om ursäkt.
Hon borde redan första dagen stigit fram meddelat att alla felaktigheter ska vi ta tag i. Kallat in styrelsen samma dag och visat den pondus hon har haft i andra sammanhang.
Kommunal har haft någon rådgivare inne för att hjälpa till i krisen.
Hoppas han fick lite betalt, för särskilt framgångsrik har den inte varit enligt min mening.
Jag tror att Anneli kommer att avgå i dag på eftermiddagen. det är nog enda sättet för att Kommunal ska komma hyfsat ur krisen.
När nu avdelningsstyrelser ute i landet börjar kräva hennes avgång finns det ingen återvändo.
När förtroendevalda börjar mullra går det inte att stoppa. De är styrkan i organisationen.
Detta med all rätt.
Datumet är 160120